förkylning?

Förkylningar är hemska saker, det är en sån där sak som kan stoppa vissa från att göra något alls och få dem att bara ligga, helt stilla, inte göra något. En förkylning kan också vara en bra ursäkt för att inte göra något. 

Vissa överdriver förkylningar och blir mycket sjukare än de egentligen är... Andra underdriver dem och lallar på som vanligt, kanske inte det bästa i alla situationer...

Jag tillhör nog till de som inte tycker att det är så stor grej, jag kör på tills kroppen säger ifrån. 

Idag är en sådan dag.. Jag har dragits med herr förkylning sedan torsdag kväll, eller fredag morgon, jag är lite osäker faktiskt.. På fredag sa kroppen verkligen ifrån.. Så tratt sjukanmälde sig och åkte på klasskamraters beslut hem och vilade.. ett bra beslut.. faktiskt. Lördag var jag fit for fight igen... tyckte jag... Jobbade i vanlig ordning, och på kvällen när det var dags att sova var det plötsligt jätte svårt... halsen gjorde fruktansvärt ont. Men tids nog så.. :) 

Idag då.. Jaaa.. alltså, en förkylning är ju inte så farlig, det gör väl inget om man monterar studsmattor, krattar gården, bär bort kvistar/träd och buskar? Eller är ute å ränner.? Man behöver ju inte ta i så man spricker...
Så vi gjorde allt det där, jag och den lille..  Lugnt och metodiskt tyckte jag, men när jag såg vad jag åstadkommit så insåg jag att jag nog har legat i ganska bra ändå... 

Jag skulle kanske ha lagt mig i solstolen, njutit och..... Men nä... Det hade ändå inte funkat, jag blir rastlös för lätt. Så om än jag nu ligger och hostar lite extra, är lite snuvig så är jag ändå nöjd med dagen som varit.. :) 

Jag bidrog förmodligen bara till att förkylningen skulle bryta ut fortare.. Och det i sin tur borde betyda att den ebbar ut tidigare...

Så finns det vissa som varit förkylda i flera månader och därför inte gjort de saker som skulle göras..
men jag kan ju säga som så, att den förkylningen har orsakat att det står en hög med skrot på min gräsmatta, och där har de stått, i vind och i regn och förmodligen blivit ändå mer skrot än jag tyckte att det var när jag ställde ut det.

Men även om det är saker som man inte vill ha kvar, så ger det inget att tro att jag ska ta hand om skiten...

Ibland måste man jobba, även om man är förkyld... 

Det tar sig sa mordbrännarna som tände på plåttaket!

Jag har varit arg, irriterad, besviken, och tack vare en god vän och mig själv har jag insett att jag måste ta tag i de sakerna som får mig att må dåligt. Jag måste försvara min självbevarelsedrift. annars är jag körd!

Sedan några månader tillbaka har mitt garage varit fyllt av skrot! Inte mitt skrot, utan någon annans skrot. Varför kan man fråga sig.. Jo.. för att en "vän" skulle flytta från hus tilll lägenhet... hon hade redan i huset ett dubbelgarage fyllt med skräp... Jag erbjöd mig ett flertal gånger att hjälpa henne att gå igenom allt, packa om det och märka alla lådor. Men hon ville fixa det själv.. Det gjorde hon inte. Hur som, hon frågade om hon fick förvara grejer i mitt förråd, för att de två hon hade till lägenheten inte skulle räcka till. Ja sa jag, du kan få hyra mitt förråd om du vill. Men eftersom att det var ganska mycket snö mitt i vintern så sa jag att hon fick skotta upp till förrådet själv. Jo då inga problem.. Men gjorde hon det? -Nej. Istället ringde hon dagen innan hon skulle vara ute ur huset, hade panik.. och frågade om hon fick ha sina grejer i garaget mitt ett kort tag.
Jag gick, snäll som jag var, med på att hon skulle få ha det där ett kort tag. MEN! sa att de måste ut så fort som möjligt, eftersom att jag var i behov av mitt garage för att ha min bil där, mest med tanke på att jag inte har någon motorvärmare.

Någon gång blev aldrig uppskottad, och när snön hade börjat tina bort, påpekade jag att hon behövde få ut sina saker så fort som möjligt. "jag ska" var det enda hon hade att säga...
Efter att ha påpekat, och bett henne plocka undan grejerna, förklarat att jag behöver kunna få köra in bilen i garaget osv. ett antal gånger och bara fått bortförklaringar, som.. "jag har migrän, lär ligga däckad i flera dagar"
"jag har feber och frossa" och ändå sett henne vara ute och ränna, lägga upp bilder från när hon varit påväg på fest fick jag nog. Konsulterade med en av mina väldigt goda vänner, och ännu en god vän.. och tillslut bestämde jag mig. Jag har inte tänkt ta den här skiten! Nu ska det ut! Så när jag såg bilden på när hon var påväg bort från samhället, och iväg på festen hon hade pratat om tidigare. skickade jag genast ett sms. "jag börjar tömma garaget i morgon!"

Efter det har hon inte hört av sig. Men sagt och gjort. Jag bar ut grejerna ur garaget, ställde de på gräsmattan. Och hon kom och hämtade.. -men bara det jag ställde ut. Nu har hon dock flyttat in en massa saker i mitt förråd. Och jag har bestämt mig för att skiva ett hyreskontrakt, kasta ner i hennes brevlåda och sätta lås på dörren. För nu är jag jäkligt less.

Igår kastade jag ut det sista ur garaget. Å jag bokstavligen kastade det!
Det har inte hämtats, och idag regnar det.. så hon lär vara jäkligt arg. men.. Jag anser att hon får skylla sig själv.

Men jag måste säga att det känns för jäkla skönt! Jag satte ner foten, fick nog, lät inte henne trampa på mig mer. PUUUH!

Idag då.. Jo.. det var ju som så att jag ringde vårdcentralen igår.. Eftersom att jag har vad ska man säga.. ett hudproblem... Jag har utslag över armar och ben och håller bokstavligen på att klia sönder mig.

Jag vet vad det är, eftersom att jag har haft det tidigare, jag har varit till läkare för det flertalet gånger, och tillslut fick jag besöka hudmottagningen. Fick behandling, och det har hållt sig riktigt bra de senaste åren.. Men i förra veckan bröt det ut igen. eksem nå så jääävulst... Inte alls roligt... Ja iaf. ringde och frågade om de kunde förnya recept på medicin som tar bort de hemska utslagen.. Men det gick inte, men om jag kom in och träffade en sköterska så skulle det gå bra.. Jag suckade och sa ok då... Åkte in idag, betalade mina 100 kr för att träffa en gammal gaggig sköterska som ifrågasatte behandlingen som hudläkaren givit mig för något år sedan. Pratade med en läkare, insåg att cremen jag har haft inte längre finns. Och bokade in mig hos en gammal gaggig läkare för att diagnostisera mina utslag.. som redan blivit diagnostiserade av en speciallist. Jo då.. så då får du gå och betala mer pengar, för att träffa någon som inte har någon koll på mina besvär..

Jag var så arg så arg så arg att jag bet ihop.. Sa att hon kunde glömma det och att jag hellre tar klådan än att träffa läkaren för det.. Sa åt min son "kom nu nu går vi" Smällde i dörren så alla i väntrummet tittade chockat på mig, och stormade ut svärandes...

Men vet ni.. det kändes också riktigt bra..  För jag satte ner foten, sa stop! Det här är inte rätt!

Så min plan är att ringa hudmottagningen direkt, berätta att jag fått problem igen och rådfråga dem om vad jag ska göra. :)

Och göra vårdval. Jag sätter inte min fot på denna vårdcentral igen om jag inte absolut måste... fast å andra sidan känns det lite tråkigt, jag har världens bästa barnmorska.. å henne vill jag ju fortsätta gå hos... :(

snipp snapp slut.. så var det faktiskt slut...

Död....

Jag tror bestämt att den här bloggen har dött nu...
den här gången vet jag inte anledningen, det liksom bara hände...
Nåja... jag funderar på hur jag ska begrava den, eller om jag ska vänta och hoppas att den återuppstår...

Minnesförlust...?

Jag börjar glömma saker, typ som att uppdatera bloggen, höra av mig åt mina vänner, o.s.v.
Kanske inte världens viktigaste saker, eller, det skulle väl vara det där med vänner då kanske...
Jaja..

Jag har fått mitt första MVG sedan högstadiet.. Riktigt kuligt...
Dragit en rejäl karatefylla, slagit i huvudet så att det fortfarande, snart en vecka senare fortfarande gör ont, blivit ljugen för -rätt  upp i ansiktet. Och avlägsnat folk både från min FB-vänner-lista OCH mitt liv.
Förklarat för de jag tyckt förtjänat det, varför jag känner att jag inte vill ha någon kontakt med dem nå mer.

Japp. Nu känner jag mig duktig. Fast det känns lite konstigt att säga. Men.. Jag är glad över att jag gör saker för mig. Och då menar jag inte karatefyllan, utan mer att bestämma mig för att ta avstånd från personer jag inte mår bra av. Starkt.

Jag saknar vissa.. faktiskt, för även om vissa har dåliga sidor som får mig att må dåligt, så har alla bra sidor också. Det är bara det att, de dåliga sidorna just nu iaf tar så mycket energi från mig att jag inte orkar må bra.
Känner mig lite ensam emellanåt också, men jag har kommit fram till att jag hellre är lite ensam emellanåt och ändå mår bra i det stora hela, än att jag går runt och är omgiven av folk, men kanske mår jätte dåligt.

Det blir nog bra.. :) Vad mer då? Jooo.. Jag har tagit min första "löprunda" det ordet lät fel. Jag joggade, inte fort, och inte långt, men jag joggade. Och grabben hakade på med sparkcykeln. Fint.. Blir en till tur i morgon före fotbollsträningen. :)

Å just det ja... Vi har varit på skolbesök idag också.. :) Det var faktiskt både roligt och givande. Känns som en trygghet. Speciellt att barnen får träffas så många gånger innan de börjar. :) Så nästa vecka på onsdag är det dags för nästa. :)

Jahapp.. Ja vad hittar man på nu då tro? tvätten är hängd, räkningarna betalda, pengar undanlagda, (för första månaden på länge) deklarerat både för mig och grabben... Disken diskad.. Och ja.. vad gör man nu?
Plugga, eller sova? det är frågan....

Oj.. de har gjort om...

Nu ser allt jätte konstigt ut.. vad är det här? varför ändra något som funkar bra som det är?

Jaja.. strunt samma... :) Jag ska iväg på bilprovningen snart... Min bil kommer inte att gå igenom besiktningen kan jag säga.. Nåja.. som tur är så får man göra omprov.. :P

I måndags hade jag prov i naturkunskap.. Idag träffade jag läraren i korridoren, Jag frågade hur många fel för mycket jag hade för att få skriva om.. Då skrattade han bara, och sa, några.. Du hade glömt att svara på några flerpoängsfrågor.. Så jag frågade när jag får skriva om det. Då skrattade han bara och sa att han skulle titta på det.. Han är lömsk min naturkunskapslärare. Nåja.. jag berättade då för mina klasskamrater att jag inte hade klarat det, den ena, som inte hade gjort det än sa. "då kommer då inte jag heller att klara det, för du är ju typ bäst enligt mig" Den andra sa, "jahapp. då klarade inte jag heller det"

Hur kommer det sig att folk ser mig som så smart? Jag är inte det. Det kan möjligtvis vara så att jag har tur. Men jag är inte smartare eller bättre än någon annan.
Det finns många som uppnår bättre betyg än mig och tar mer plats än mig som ändå av någon anledning ses som korkade, varför ska alla få för sig att jag är så smart och bra.. varför vill folk ha min hjälp?

Jaja.. Hur som helst.. Idag fick jag dessutom höra att jag är organiserad. Och det kan nog stämma. Jag vill ha koll på grejer, och därför försöker jag att organisera så jag inte behöver tjorva ihop allt. Men visst. jag är virrig, och har noll koll emellanåt. Mitt hem tex. är ofta stökigt och det kan se ut som att en bomb har slagit ner. Men när det kommer till mitt arbete vill jag gärna ha ordning och reda och full koll.

Nästan som att jag tycker att jobbet är viktigare än hemmet. Jag vet inte.. Jag måste kanske analysera mig själv och mitt beteende där..

Igår skickade jag in mitt  fördjupningsarbete i psykologin iaf. :)

Och nyss.. just i skrivande stund ringde min telefon.. de frågade om jag var intresserad av 4 veckors dagtidsstäd på polarbröd.. Bah ja men visst.. :D Inga problem, låter ju toppen.. :D
Chefen sa det att han tänkte på mig i och med att jag är ensamstående och har barn.. att det skulle bli lättare med barnpassning osv. :) Gode gullat.. :)

Nä gott folk nu ska en glad fåntratt kila iväg och varmköra bilen, hämta ut brandvarnare och hämta grabben på dagis innan det bär iväg på dejten med bilprovningen.. :D Tjooo...

Ha det king! Tjingeling.. :)

”De flesta av oss slösar bort våra liv – som om vi hade ett till på banken”. Ben Irwin

Jag har funderat på det där citatet en del idag, och jo, jag kan nog tycka att; Fan så rätt den mannen har!

Nästa månad, nästa månad blir det bättre, då har jag mindre att göra, eller då får jag jobba mer.
Månaden därpå: Men nästa månad, det blir en bra månad för då är jag nästan klar i skolan...
Månaden därpå: Nästa månad, den blir bra, för då är skolan över..

Yeh right säger jag bara... Mål är något vi sätter upp hela tiden, och innan vi når det närmast liggande målet, har vi redan hunnit skapa oss ett nytt mål, för vad vi ska uppnå.. varför leva i framtiden hela tiden? Så jag kan vara bitter redan nu över att jag har så mycket att göra? Så jag kan sitta på ett ålderdomshem när jag är 80 och vara bitter över att jag hela livet strävade efter nya mål, och ångra att jag inte tog mig tid till att göra annat än att just sträva efter mina mål?
Jag säger inte att man inte ska ha mål, eller att man inte ska sträva för att uppnå dem. Men jag förstår inte varför jag ska lägga sådan press på mig själv.

Jag har inga fler liv på banken, jag har i princip inget på banken... Men hur som, mitt liv är inte något nintendospel, och jag måste inse fakta att jag faktiskt bara lever en gång, och att mitt liv inte varar för evigt.
Jag kan lika gärna trilla av pinnen i morgon och sänkas ner i en djup mörk grav.

Så frågan är vad jag vill göra mellan mina "måsten" eller snarare, mellan mina "det här vill jag göra för att uppnå..."
För saker vill jag fortfarande uppnå, jag har fortfarande mål, men jag vill inte att mina mål ska ta upp all min tid, hela mitt liv..

Jag har bara ett, och det tänker jag leva nu! I symbios med mina mål.

En till sak.. Förhållanden, det finns inga perfekta förhållanden.. För perfekt finns liksom inte, däremot handlar det en hel del om vad de två personerna i ett förhållande gör av det positiva i deras liv, hur mycket tid de lägger på de bra sakerna respektive de dåliga sakerna. Vad man fokuserar på. Ska vi haka upp oss på det dåliga blir förhållandet, just det! Dåligt...

Så se till de bra sakerna i ditt förhållande, vad är just ni bra på? Vad gillar ni med er? Ta vara på de bra stunderna och skapa fler bra stunder. Bråka inte över småsaker, och bara älska varandra för de ni är.
Varför förändra? Klaga? Bråka? Vart leder det? Till den onda cirkel som tids nog sliter isär er?

Lätt för en som inte har något förhållande att säga kanske.

Jag vill välja min näste med omsorg, det är trots allt mannen jag planerar att spendera resten av mitt liv med...
Så det får ta tid, det får komma när jag är redo. Så länge jag mår bra nu, så är jag nöjd. för mitt liv är nu, och jag har tänkt leva varje sekund av det, tills döden skiljer mig åt.

Din bitch? jag? Haha! Nej du!

Har du någon som tar dig förgivet? Eller har du haft någon som tagit dig förgivet..
Det har jag.. haft alltså.. För personer som visar starka tendenser till att göra det, de blir inte så långvariga i mitt liv.. Visst.. Alla gör vi misstag, vi är inte mer än människor, det är mänskligt att fela. Men vid upprepade händelser där motivet är samma, är det kanske inte så mycket ett misstag som ett beteende, eller personlighetsdrag som jag inte gillar.
Personer som kräver saker av mig, när de inte har rätt att kräva något. De försvinner.. Poff så är de borta bara...

Det är en sak om chefen kommer och säger; Gör det där, det här ska du göra idag. osv.
Men när kompisar kommer och gör det.. Då ses de inte som vänner särskilt länge.

Jag är ingens bitch, är det din plan med vår vänskap kan du ge upp på en gång.
Jag är snäll. jag ställer upp på personer i min omgivning... Men det betyder inte att du äger mig, eller bestämmer över mig. Jag gillar liksom inte när man utnyttjar min snällhet.

so.. Don´t..

Jag är inte redo....

Det är 1 och ½ år sedan jag och mitt ex gjorde slut... Och jag har försökt att intala både mig själv och min omgivning att jag är över det förflutna.. Men här är en nyhet för alla er som inte visste det... Det är jag inte!
Jag mår skit dåligt, jag tillåter inte mig själv att bearbeta våran separation, varför? För att jag vill få det att verka som att jag inte tog det så hårt. Det gjorde jag.
Just i detta tillfälle ligger jag och gråter. varför? För att ännu en bit av vad vi var plockas bort, städas undan, kastas i soporna... Det "vi" som fanns.. alla bra stunder försvinner, bit efter bit, och jag hinner inte med i processen. Det är inte det att jag vill ha tillbaka mitt ex. för så långt har jag kommit att jag känner att det inte finns på världskartan. Problemet, och det som gör mig sorgsen är att jag själv inte tillåter mig att bearbeta det som hänt, det förflutna, och det liksom hinner ikapp och om mig hela tiden.. bit efter bit...
Så jag är arg för att jag ligger sist, jag hamnar efter.

Varför har jag inte träffat någon ny? Att säga att jag är kräsen är jäkligt enkelt, och jo, jag är nog kräsen, till viss del.. Men det är inte där problemet ligger.. Problemet är att jag inte är redo för något nytt, för jag är inte över det gamla, jag kan inte gå in i något nytt.. än... för jag vet att det bara blir skit av det. Jag kan inte älska någon fullt ut innan jag har accepterat och bearbetat färdigt. Innan jag har lärt mig älska mig själv på riktigt igen.
En fasad.. Och idag öppnar jag dörren och låter er komma in. Se det som gömmer sig innanför. Nu får ni veta sanningen.

Jag har länge trott att sex är en bra behandling för att komma över och glömma.. Det är fel, det är en jävligt dålig behandling.. Det funkar mer som ett bedövningsmedel än ett bot.
Vilket också kan förklara en hel del av mitt liv. När jag mått dåligt har jag använt mig av sex. För jag har trott att jag ska börja må bättre då.. Ni vet.. Att det ska få mig att känna mig älskad.. Det gör det.. men bara för ett tag. Ungefär som bedövning, eller smärtstillande tabletter. De verkar, men de botar inte. Det tar bort det onda, men när de gjort sitt behöver du mer för att inte känna smärtan.
Du blir inte frisk av att äta värktabletter, på samma sätt blir du inte frisk av sex.

Det har tagit mig 1 och ½ år att inse att min bearbetningsmetod inte fungerar... Eller den fungerar, men den är långsam..

Att spela det spel jag har spelat fungerar inte...

Jag tänker på vad familjeterapeuten sa åt mitt ex när vi skulle gå ifrån varandra; det tar ungefär ett år innan man bearbetat nog för att gå in i ett nytt förhållande utan att ta med sig det dåliga från det förra..

Jag ville inte låta det ta ett år, så jag proppade in allt gammalt i ett skåp och tvingade igen dörren och ställde något framför för att det inte skulle kunna ramla ut. Helt fel sätt...

Dags att göra rätt... Dags att inse att jag inte är färdig, att jag inte är redo. Dags att erkänna att jag inte är där än..

Det gäller att inte ge upp.

Jag är överbelastad.. massor att göra, men tiden och orken räcker inte till. Jag har ett gigantiskt behov just nu av att få göra koppla av grejer, vuxengrejer, eller rättare sagt, ungdomsgrejer.. Som inte inkluderar barn.
Men tiden finns inte..
Men.. Det gäller att inte ge upp. Jag har just kastat bort en sten från min ryggsäck, skickade in fördjupningsarbetet i samhälls för bara någon minut sedan. Skönt.. Och lite lättare.. ;)

Min son hade fotbollsträning idag. Han gav upp, det var för svårt tyckte han. men till slut uppmärksammade en av hans tränare honom och hjälpte honom vidare, det gick jätte bra för honom och jag såg hur leendet på hans läppar blev större och större. Och jo då.. Han vill fortfarande fortsätta med fotbollen. Jag har dessutom lovat honom att om han känner att det är något han vill träna lite extra på så är det bara säga till så ska mamma fåntratt göra sitt bästa för att hjälpa honom med just det. :)

Jag hoppas att det här går vägen... För nu om någon gång är det läge att lära sig att inte ge upp. :)

Jag har påbörjat projektet "eliminera hundhår från huset" men hundhår är lömska, de gömmer sig på alla de möjliga platser och förflyttar sig på mystiska sätt.. så det lär nog ta ett tag innan allt är borta. Men mitt hus är dugligt rent nu iaf. Ni vet, sådär så man kan leva med det.. :)

Som sagt, det gäller att inte ge upp. En dag ska jag ha fångat in alla hundhår som finns i mitt hem... å då jävlar.. ;)

Det var inte igår...

Jag har inte haft tid att blogga.. jag har haft på tok för mycket annat för mig.. å det är ju bra... :) Tror jag..
Jag har spenderat helgen med min familj,... Ni vet, pappa, mamma, syskon, syskonbarn, barn... Å jag har nog inte haft så roligt på länge. :) Men.. Om än vi inte skulle ha åkt hem igår som vi gjorde, utan idag, och även fast jag har haft jätte roligt, så drabbades jag av hemlängtan, och vi åkte hem en hel dag tidigare.. :)

Jag har som sagt haft jätte roligt.. På torsdagen anlände vi.. Hände inte så mycket just då.. vi liksom mest bara sa hej.. nu är vi framme.. åt lite mat och gick och la oss.. ungefär..
På fredag drog jag med min syster till slalombacken.. Snowboardpremiär för mig för första gången på 12? kanske år.. Det gick inte alls bra.. Men vi skrattade massor... Så sa min syster mitt i backen.. "vi kan byta om du vill" så där satt vi, mitt i slalombacken, och bytte skor, hon tog på sig brädan och jag tog på mig slalomskidorna.
Mitt i allt kommer en gubbe på bräda och frågade om det gick bra för oss.. jag sa nej och så skrattade vi.. :) Han sa att det tar tre dagar att lära sig och att man har ont överallt..
Nåja.. vi tog oss ner iaf.. :) Sedan bytte vi igen, syster tog skidor och jag tog brädan... Och vet ni, det gick faktiskt bra att åka, så länge jag fick hålla henne i handen.. Om än jag mer drog henne fram och tillbaka så var det som att det var lättare att hålla balansen.. :)
Nåja.. Lördag var det pimpeltävling.. jag kidnappade min brorson och tog med mig mamma och min son och så for vi och fiskade... Inget napp... Inget napp alls.. men det var ganska härligt iaf.. :)
Söndag släpade mamma med oss till Svanstein för att åka slalom.. Sonens första tur på slalomskidorna någonsin.. Det gick oerhört bra för honom. han är duktig han.. Jag höll mig också till slalomskidor eftersom att det verkar vara lite lättare att behärska.. ;)
När vi sedan kom hem drog jag med min syster på årets första skotertur för min del. Till flygplatsen och tillbaka, väldigt guppig led.. så jag stod och körde.. och aj vilken träningsvärk jag fick.. (alltså.. den jag hade blev värre) Måndag nöjde jag mig med att ta en lugn skotertur med son och brorson,,, ni vet, köra jätte sakta, på hårt spår och bara jätte korta svängar.. Och så kom jag på att jag skulle tvätta bilen, pappas tjej skrattade åt mig, men när min var ren och fin så ville hon också tvätta sin... det gjorde hon... Lillebror skulle absolut inte tvätta något.. Men plötsligt stod han och tvättade sin fyrhjuling..
Jag fick också provköra den.. :)
Och igår.. Ja vad gjorde vi igår.. spenderade nästan hela dagen i bilen... Först till mamma och åt lunch, sedan till pappas tjejs blomaffär.. hon gav oss blommor igen.. Så nu har vi 7 st..  Det tar sig.. Och så iväg till IKEA.. och in på Ittala en sväng också.. Min son ville hemskt gärna åka över till Finland, bara för att få vara i Finland en snabb sväng.. men det skippade vi... Middag på korvgubben och så hem och packa ur bilen och sova.. :)
Och så var det med det... Hemma.. skönt på sätt och vis.. men.. jag känner mig rastlös.. lite konstigt kan jag tycka...
Nåja.. nu lunch, sedan en dusch och så iväg och försöka hitta gardiner till mitt sovrum... Sedan ska jag lämna bort min son till hans pappa en stund och själv bege mig iväg på äventyr.. :) Eller middag och film iaf.. :) Gud så trevligt det ska bli.. :) Sååå... Puss på er.. :D

Oj så skönt...

Jag är ganska färdig... ganska slut.. det är jobbigt att vara jag ibland...
Min axel har kommit på att den ska börja bråka igen.. det är inte skönt.. det gör ganska ont.. inte jätte jätte ont..men som tandvärk typ.. ilande.. :S
Jag är trött.. och seg... MEN! Idag börjar påsklovet.. Jag ska ner på skolan en sväng till på mattedejt.. men sedan är det finito för en vecka.. Å det är bra, för då har jag tid att komma ikapp..
Igår hann jag med massor.. hade engelskalektion, kompletterade matten, Jag var jourhavande lyssnare, tog lite snygga bilder till fotokursen, pluggade lite, var ner till grannen på kalas, läste godnattsaga, pluggade lite till, var jourhavande lyssnare igen...

Idag däremot har jag inte fått lika mycket gjort... typ inget faktiskt... varit i skolan, småstädat lite, börjat packa inför påskresan lite smått, grattat pappa, och så typ inget mer... Min mattedejt blev surrdejt istället..

Jag är slö,,,  Nu måste jag göra någon nytta... PUSS och kram hela dan!

Argh!

Mitt ex... vad finns det att säga, oansvarig, obrydd, svin, konstig, felfuntad, tragisk, idiotisk, och säkert en massa mer.
Vi har en son tillsammans, sonen bor hos mig på heltid, jag står för kostader för alla inköp som rör honom, kläder, skor, hjälmar, fritidsaktiviteter, större delen av maten han äter, dagisavgift, och massor massor mer.
Av den orsaken är mitt ex underhålls skyldig. Han ska alltså betala 1273.- i månaden för att jag ska ta hand om allt sånt, och ta hand om honom.
Jag anser inte att det är en summa man bör klaga över att behöva betala för att någon annan ska ta hand om ens barn för att man själv inte kan/vill. eller?
Han har honom hos sig varannan helg, han bor i en etta tillsammans med sin flickvän, deras gemensamma bebis, två råttor, och så våran son då när han är där.. Ganska litet.. Helt klart en miljö jag kan klaga över hos flera olika instanser. Gör jag det? NEJ! Jag låter honom ha det så, eftersom att det är det han vill. Ok med mig så länge våran son inte säger att han inte vill åka till pappa pga hur de bor.
Fotboll. En fritidsaktivitet som min son själv valt att börja med, jag har till och med frågat mitt ex om det är ok med honom att våran son börjar spela fotboll. Det var det. Och eftersom att mitt ex gick med på att ha våran son en vecka extra så skickade jag med fotbollsgrejerna. Men kunde han ta våran son till träningen? NEJ! Hur skulle han ha tid och råd med det? Nu blev våran son visserligen sjuk och kunde ändå inte träna, så det var ju tur på något konstigt sätt. Nåja.. Kom fotbollssakerna tillbaka när min son kom tillbaka? NEJ! De är kvar hos mitt ex. Och min son har träning i morgon. Inte alls bra. Då vill han att jag ska hämta sakerna, varför ska jag hämta dem? när ska jag ha tid med det? hur ska jag ha råd med det?  Jag får ju inte ens underhåll. SVIN! skulle jag vilja säga.
Om det bara vore fotbollsgrejerna som försvann.. Men, det är handskar, mössor, täckbyxor, kläder... ALLT. Och hur kan så mycket försvinna i en etta? en sketen enrums lägenhet!?!?

Varför?

Jag har varit as trött hela dagen, alltså.. jätte jätte jätte trött.. kanske inte så konstigt med tanke på hur veckan har sett ut. 

Efter jobbet tog jag en underbar och väl efterlängtad dusch innan jag åkte och hämtade min son från hans pappa. Det var ungefär hur skönt som helst... 

Sedan stod det hämtpizza på menyn för mig och den lille, lördagsmys eller bara en lat fåntratt?!? Vilket som så var det faktiskt gott.. 

Sedan gick vi över till grannen.. Ungarna lekte och vi drack kaffe och klappade kanin.. :) faktiskt ganska trevligt.. Jag var fortfarande hur trött som helst... 

Kom hem, och var nära på att somna, men tyckte att det var väl tidigt att sova redan vid 8 på kvällen, så tänkte att jag bara skulle hålla mig vaken ett litet tag... Det lilla taget håller fortfarande i sig, 3 ½ timme senare... 

Problemet är bara att jag inte känner mig det minsta trött nu.. Jag kan verkligen inte somna, hur mycket jag än försöker.. 

Så vad hittar man då på? Jag har ansökt om bostadsbidrag, mest troligt får jag inget med tanke på hur stort vi två faktiskt bor, och att jag dessutom tjänar ganska så bra ändå. Men.. man kan ju alltid prova.. 

I morgon blir det barnkalas.. Och jag måste säga att jag faktiskt ser fram emot det väldans mycket.. :) 

Så dags att göra ännu ett försök att somna, eller iaf bli trött.. så gnatten du stackars bloggläsare.. :P

mitt i natten...

Jag kan inte sova, det är för varmt, i "morse" tyckte jag att det var för kallt, så jag slog på elementen, men jag glömde självfallet att stänga av dem innan jag åkte till jobbet.. så nu är det bastu i huset.. Inte skönt alls.
Jag har öppnat balkongdörren till sovrummet, men i rädsla för att somna med den öppen och vakna av att det är på tok för kallt så tänkte jag att jag skulle plugga lite engelska.. Problemet är bara att jag inte vet hur man pluggar engelska... så jag bloggar istället..
Jag har läst en massa bloggar ikväll efter jobbet. för många.. chattat med grannen på facebook, och läst lite mer bloggar.. Jag har aldrig tidigare brytt mig om att läsa bloggar, nu känns det som ett måste.. iaf en blogg. idag förstod jag inte riktigt vad bloggaren ville säga med sitt inlägg.. det var kryptiskt på något sätt.. Nåja..
Läste mitt ex nya flickväns blogg också när jag ändå var igång.. Där var det en massa bilder på min son.. Började sakna honom ändå mer.. Inte bra alls.

Jobbat.. japp.. nu är det bara två dagar kvar innan det är dags för min oerhört långa helg som varar en hel dag.. men märker att jag blir mer och mer rastlös på jobbet.. Det liksom händer för lite.. Så lite att jag har klippt av clipsbandet för att få ha något att göra... (inte för att själv fixa det, utan för att en nyanställd som går introduktion skulle få träna på att fixa det och jag bulka) Busat lite, städat massor istället för att hålla koll på brödet.. Jag menar.. det tjuter om det blir fel, dessutom finns det allt som oftast någon som kollar så det inte är fel innan det sätts i lådor.. så jag har gjort allt som jag inte ska göra på jobbet idag, och nästan allt som jag ska göra, bara för att få tiden att gå.

Idag hade vi personalmöte... det betyder att jag var tvungen att börja en hel timme tidigare. men hey.. en timmes extra lön är inte fy skam för att sitta på en stol och lyssna på information.. det tråkiga är bara att jag kommer att vara tvungen att lyssna på samma information på lördag igen. Det är helt sjukt vilka saker som tas upp på personalmötena, ibland undrar man vad det är för fel på de anställda.. Nåja.. än så länge får vi ha kvar våra mobiler. fast frågan är ju hur länge.. Finns uppenbarligen folk som gör mindre än mig av det som ska göras, och betydligt mycket mer av vad som inte ska göras.  Jag sköter mig nog ganska bra ändå.. :)

Jag har till och med hunnit med att vara och köpa en present åt världens goaste 5 åriga tjej. :) Hoppas grabben godkänner den bara.. :) Två dagar kvar innan jag får hämta honom... Som jag längtar.. :) Sedan är det han och jag i tre veckor framåt.. Om nu inte hans pappa lägger beslag på honom någon dag...

Har dessutom hunnit prata med min pappa.. Han ringde.. Han hade fått komma hem från sjukhuset. Inte ett dugg klokare, men däremot lät han lite skeptisk till att vara sjukskriven ett par veckor. Jag försökte säga åt honom att han ska ta det lugnt och njuta av att vara ledig, och bara göra ledighetsgrejjer. Vi får väl se hur det går. Lovade dessutom att komma hem till påsk så han får träffa oss. Och då är det bra om han är pigg och utvilad så han orkar med min busiga unge. för mamma fåntratt har bestämt sig för att plugga.. Och då är det bra med en morfar.. :)

Undrar om den där öppna balkongdörren har tänkt göra sitt snart.. fortfarande väldans varmt här inne. tar en titt på den där engelskan.. kanske kanske kommer jag  på ett sätt att plugga på det.. med lite tur...

Klagosång..

Jag är trött, jag har ont i mitt ben, och jag behöver släpa mig till duschen.  Varför duschar jag inte på jobbet efter jobbet? :O
Jag skulle även behöva mig iväg och köpa en present åt världens sötaste tjej som har 5-års kalas på söndag. Egentligen vill jag ha med pyret på det, men han kommer inte hem för än på lördag kväll så det hinns inte.
Jag behöver plugga, både engelska och matte. Jobbiga ämnen.. Jag behöver fixa mitt fördjupningsarbete inom psykologi, och samhälls.. Inom samhälls ska jag dessutom försöka få mig ett MVG så det lär ju gå lite tid till det.

Idag börjar jag dessutom jobba en timme tidigare. 13.15 det betyder inte att jag slutar tidigare.. Älvsbyns affärer har öppet till 21 idag.. det hjälper inte mig det heller.

Dessutom fick jag ett sms... "kommer och hämtar stolarna när mamma kommer" Jaha? när är det? måste jag vara hemma då?  ska jag ställa ut dem?

Igår klantade jag mig, jag glömde helt bort att jag skulle på utvecklingssamtal på dagis.. Dessutom stämplade jag ut fel anställningsnummer.. Råkade stämpla ut en av mina lördagsarbetskamrater istället för mig, stämplade självfallet ut mig också så fort jag såg att jag stämplat fel.. tur namnet dyker upp på skärmen.. :) Måste prata med arbetsledaren idag och berätta om min tabbe.

Nåå.. eftersom att jag vet att jag kommer att bli piggare bara jag tar mig upp och in i duschen så är det väl kanske bäst att he sig upp då... :)
Igår upptäckte jag dessutom att Bandits webradio funkar även på jobbet (på telefonen då) den käkar massor av batteri men det är iaf trevligare än att lyssna på samma spellistor om och om igen..

Har ni nå bra spotify musiklistor så får ni gärna dela med er.. ;)

Nä nu ska jag försöka ta mig upp... vore jobbigt om den som kommer och hämtar köksstolarna springer in just när jag har som minst kläder på mig..

Adios amigos.. :D

i natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut..

Jag drömde inte om fred.. eller något annat braigt.. utan snarare att min bil blev stulen medans jag stod och såg på och ringde polisen som vägrade svara.. 112 up my as.

Är du utsatt för brott? var god dröj.
Jag fotade personerna som kidnappade min bil.. och medans jag väntade på att polisen svarade hann de gå igenom hela mitt garage, lasta in sommardäcken, och plocka på sig lite andra grejer av värde..
Men ingen polis inte.. sedan flög bilen iväg upp i himlen förövarna såg mig och körde över mig, inne i mitt eget sovrum.. det dumma var att de inte hade sett mig när jag var ut på balkongen och fotat dem.

Så vaknade jag iaf. för tidigt.. jag skulle nog ha stigit upp då istället för att somna om, för när klockan ringde flög jag upp, så hastigt att jag tror att jag fick en hjärtattack och somnade om.
Missade skolan.. hade visserligen bara en lektion.. Men det var också den mest intressanta lektionen jag har på hela veckan.. Det suger...

Nu väntar jag av någon anledning på att antingen någon ska komma och sparka upp mig, slänga mig i duschen och sedan klä på mig och tvinga iväg mig till affären, så jag kan laga lunch/middag och sedan dra iväg på jobbet. Eller att motivationen ska infinna sig.. Jag tror inte att något av det kommer att hända.. faktiskt...

ajajaj...

Idag har jag ont...  antar att det var allt springande och stående och gående igår. Mina benhinnor liksom säger ifrån en aning.. eller.. på det högra benet iaf. Nåja. det går väl över.

I morse snoozade jag typ tre gånger innan jag äntligen lyckades motivera mig själv till att stiga upp ur sängen och ta en dusch! Det var skönt att duscha, man blir så mycket mer.. vaken... :)

Nå iaf.. Jag åkte iväg till skolan och lyckades komma några minuter sent.. mest för att jag hade ställt klockan så precis att jag bara skulle hinna utan att snooza. Men det gick bra iaf. :) Om än jag när jag hade suttit på lektionen ett tag var ungefär som i koma.. Jag hörde att läraren pratade, men vad hon sa kan jag inte komma ihåg.

Egentligen borde jag plugga typ nu! Men av någon anledning tyckte jag att det var viktigare att starta en disk och en tvättmaskin och sedan gå upp och lägga mig i sängen.
Det vore väldigt skönt att sova en stund...

Mer då... Hmm.. I förrgår fick jag min mens.. den var efterlängtad och jag var glad över den fram till kvällen då jag hatade den lika mycket som jag brukar...  Igår tog jag min P-spruta, och igår kväll var mensen som bortblåst igen!! Sköööönt.. :) Jag gillar att det finns saker som tar bort den som inte innebär att få barn. :P

Jag har tråkigt, den här dagen är inte lika bra som dagen igår.. Kanske bäst att ta tag i skolarbetet iaf. Även fast det kändes motigt.. Jag vill mest bara kramas...
Som igår... Jag hade så gärna krupit upp i "någons" famn.. men "någon" var inte här, så jag fick göra det mentalt istället. Det var trevligt det med.. faktiskt.. Jag somnade gott. :)
Min mentala famn var en fin famn, den var varm och kärleksfull. Men inte sådär äckligt kärleksfull som vissa har en tendens att vara, utan mer sådär kärleksfull så den bara fanns där. Den behövde inte säga något, den behövde inte göra något, den liksom bara var.. :) Jag gillar den.. Hoppas att den infinner sig i natt igen.. Om inte annat så mentalt iaf. :)

Egentligen skulle jag sova...

Men.. Det är jag på tok för pigg för..

Morgonen började med att jag vaknade på tok för tidigt som vanligt.. lyckades somna om, och vaknade av telefonen... "Hej det här är ******** från Älvsby kommun. Jag undrar om du kan jobba på Parkskolan i köket idag..." Men nej då, det kunde jag inte, uppbokad hela långa veckan..
sedan upp, ut med hunden, ringa ett samtal, plocka ihop allt jag behövde ha med mig.. trodde jag.. och så iväg..
Väl framme nere på byn insåg jag att jag hade glömt det viktigaste av allt. Min p-spruta.. Jaja.. lektion, fort som attan hem, sprang in, hämtade den, sprang ut, iväg till vårdcentralen, sprang in, fick min spruta, sprang ut, in i bilen iväg till skolan, sprang in (igen) insåg att jag hade glömt min lilla svarta burk i bilen.. frågade snällt läraren om jag fick springa och hämta den.. å det fick jag.. så sprang ut till bilen igen, och så in.. (jag behöver börja träna.. fy vad dålig kondis jag har)
Fick inte med mig någon att äta lunch, det var nog bra, för jag hade nog ändå inte hunnit. Tur Ica har färdiga mackor. :) så insåg jag att jag hade glömt mina hörlurar (förmodligen hemma) och hem hade jag inte hunnit så jag for för att köpa ett par nya.. STÄNGT!!! :O Man kan inte jobba utan musik!!! In på nästa ställe.. som tack och lov hade öppet.. :)
Min färdiga macka fick ätas i bilen på väg till jobbet..
Stod som ett frågetecken när jag kom in.. Vad fan har jag för storlek på byxorna.. Jag är så van att bara hugga ett par blåa byxor att jag aldrig tänkt på vad det är för storlek på dem. Nu skulle jag ha vita kläder.. och vart hittar man vita byxor i rätt storlek.. Jaja.. det gick bra iaf.. Men jag tycker nog ändå bättre om de blå kläderna än de vita om än det bara är färgen som skiljer..

Nå jag klarade dagen iaf. :)
hade bestämt stort och heligt att jag skulle sova direkt jag kom hem. Men det gick ju inte, är fortfarande uppe i  varv, kom på att jag behöver tvätta. och att jag inte har ätit middag. Så startade en tvättmaskin (som borde vara klar snart) Och jag kan nog hitta på en driljon saker till att göra, men jag måste nog sova,, skola i morgon igen kl. 08.10.. har nog bara en lektion tråkigt nog..  Jahapp.. Undrar hur man blir trött fort?

Sa jag att jag älskar den här dagen? Helt klart den bästa dagen på länge.. Om än jag saknar min son massor mycket.. Ser fram emot att få vara "ledig" över påsk.. det är så mycket skönare att vara ledig när man har gjort något vettigt innan.. :)  såhär vill jag att mitt liv ska vara.. Full rulle...med ledigvecka någon gång emellanåt.. :)

Det gäller att hitta det lilla i livet....

Jag har nog aldrig varit så glad över att få min mens. Helt underbart jätte fantastiskt skönt!

Mens.. en uppfinning på gott och ont.

Egentligen tycker jag inte om mens, det är äckligt och jobbigt, när man haft oskyddat sex med någon så blir man hur orolig som helst när den inte behagar att komma i tid.

Men det är ändå en ganska bra grej. Den liksom säger att, hey, allt är ok. Allt är som det ska.

Min mens skulle ha kommit förra veckan på lördag... Det gjorde den inte, någon dag sen är väl ok..

men 8 dagar.. Jag trodde allvarligt att det var något allvarligt fel på mig. Och så äntligen.. ÄNTLIGEN kommer den.. :D

LYCKA! Det är inget fel på mig. :)

Mitt i allt det sorgliga, (familjeproblem och plötsligt ingen att prata med om något) så kommer den äckliga mensen och jag blir så jävla lycklig.

Ok, det kanske är något fel på mig, min pappa ligger på sjukhus och jag är glad över mens.. Men.. Det gäller att hitta de små glädjeämnena i livet. För man kan inte vara ledsen jämt... Eller?

Idag då? Stirra på telefonen funkar inte, jag måste göra något. Jag VILL göra något, med någon, för jag vill inte vara själv. Undrar om jag har några kompisar idag..

Jaja.. det återstår att se.

Kram på er världen. :D

Jag behöver skaffa nya vänner...

Jag vet inte om det är jag, eller om det är min omgivning. Men av någon anledning så är jag inte nöjd.

Varje lördag har jag samma problem, vad fan ska man göra?

Ok, inte riktigt varje, varannan har jag ju faktiskt min son och då är det inte lika jobbigt. Men.. att sitta helt själv i ett stort tomt hus på en lördagkväll känns inte ok.

Vet inte hur många sms jag har skickat till mina vänner (OBS. Som bor nära) . "hej vad gör du? händer det nå kul? ska vi hitta på något?" Och inte fått ett enda svar.. eller jo ett. negativt svar...

Så min tanke.. Dags att skaffa nya vänner, kanske vänner som har samma livssituation som jag, alltså typ singelförälder.. eller iaf singel... men hur gör man?

Jag kan ju uppenbarligen inte kompistjuva, mest med tanke på att jag inte har någon vän som jag umgås med på det sättet att jag träffar den personens andra kompisar samtidigt.

Jag tror inte att jag har någon kompis som jag umgås med som är singel!?!? Vaffan? Seriöst?

Jag är 26 och har "inga kompisar" som inte är hemma med sin bättre hälft och myser i soffan?!? eller umgås med andra par?!?

Så hur gör man? vart hittar man nya vänner? man kan ju inte gå fram till någon i parken och säga "hej, vad heter du? vill du bli min kompis?"

TIPS!!!???!!!

Upp och ner, hit och dit...

Livet är bra lustigt... I förrgår funkade mitt internet klockrent, (för första gången någonsin) då la laddaren till datorn av, inte alls bra... Igår köpte jag en ny laddare... då började internet strula igen.
Igår fick jag veta att utbildningen jag vill gå finns på distans.. Idag finns den inte på distans,... Idag funkar min gamla datorladdare klanderfritt....

Jaja... Igår blev min son för sjuk för att vara på dagis, och eftersom att mamma fåntratt bara hade en lektion idag så fick han glatt följa med... Det är ganska häftigt hur vuxna människor plötsligt förändrar sitt sätt att prata, sitt tonläge, sitt ansiktsuttryck så fort de ser ett barn.

Nu är ju inte min son en bebis, utan snarare snart 6 år och faktiskt ganska stor.

Och att då se och höra hur en av mina lärare ändrade sig helt och lät som att hon pratade med en bebis var nästan, jag vet inte riktigt, skrattretande samtidigt som jag nästan blev lite arg..

Men det var inte bara en av mina lärare, det verkade mer som att alla lärare som passerade liksom förändrades på något sätt.. De flesta hälsade, en lät nästan igenkännande, alla vuxna som passerade log, och alla som hälsade på mig lät helt plötsligt jätte snälla och sådär mjuka och snälla i rösten. Ganska häftigt vad en 6 åring kan göra.. :)

Nå nää... Nu ska jag ta tag i mitt skolarbete... Ha det king! Tjingeling. ;)

Älskade fåntratt...

I dag fick jag ett meddelande av en av mina heeelt underbara vänner.

Och faktum var att jag mitt i lektionssalen skrattade till riktigt ordentligt när jag läste det.

såhär stod det;

" Hej älskade fåntratt!!! Idag hatar jag dig mer än vanligt! Jag drömde nämligen om dig i natt! Vi gifte oss men på bröllopsresan så dumpade du mig för charterflygplanets pilot. Han var pilot på ett jävligt risigt bolag, så ha det så trevligt i Uzbekistan! ;)"

Vad min vän borde ha lärt sig av den här drömmen?!? Boka INTE resan med ett risigt bolag! Så gubben.. Om vi mot förmodan någonsin skulle gifta oss så vet du vad du inte ska göra! ;)

Jag menar.. Risigt bolag? Är du inte rädd om mig? Hallå! Kanske inte så konstigt att jag rymde med piloten då... ;)

Idag har jag lånat hem en kamera från skolan.. Hur kul som helst.. synd bara att jag måste lämna tillbaka den i morgon.. :( Har tagit drygt 200 bilder på bara några timmar.. Vill helt klart ha en egen! (tips på bröllopspresent kanske, så jag har något att fota med i Uzbekistan medans jag svindlar piloten på pengar och tar med dig på en riktig bröllopsresa, för sånt verkar du ju inte kunna fixa... ;) )

GÄSP!

Vadå trött?

Jag hade missat att slå av ljudet på telefonen igår innan jag somnade, kanske för att jag somnade mitt i mitt serietittande.

Och just därför så var en av mina helt underbara, jätte fina vänner, tvungen att skicka ett meddelande kl. 06.17. -EN glad gubbe! (nödvändigt meddelande?)

Självfallet vaknade jag av detta oerhört viktiga sms, läste det, och kämpade mot det hemska ljuset som nödvändigtvis ska infinna sig på tok för tidigt på morgonen. Jag tror att jag hann sova typ 5 minuter eller något innan min helt underbara, jätte fina son (som hade kommit och lagt sig i mamma fåntratts säng mitt i natten) vaknade. "mamma, det är ljust ute" -Mhhhmm.. men sov du, "men mamma, väckarklockan har redan ringt" -Nää, det var ett sms, fortsätt sova.. "men mamma, ska vi inte till dagis?" -NEJ! det är SÖNDAG! På söndagar har man SOVMORGON! "men mamma, varför är inte dagis öppet på söndagar"?

Och där var det helt kört. Mamma fåntratt fick glatt stiga upp, strax efter klockan sex, på söndag, den enda dagen på hela veckan som mamma fåntratt är ledig.

Men jag är inte bitter... Oj en sån underbar dag det har varit.. Sååå fin... Vi tog oss inte iväg någonstans, vi gjorde inget som vi hade tänkt göra.
Grabben har lekt med grannen hela dagen, och mamsebamse har somnat till, mitt på soliga dagen, en liten stund..

Jag lovar att jag inte kommer att glömma att sätta telefonen på ljudlöst nästa lördag....

(OBS! Jag är absolut inte arg på min "jag skickar en glad gubbe oförskämt tidigt" kompis, det är absolut inte hans fel, dessutom vaknar jag hellre av en glad gubbe, än en arg gubbe)

Dessutom, något som gör dagen ändå bättre... Jag har träningsvärk... i rumpan. Ett lätt lustigt ställe att ha träningsvärk på efter som att det känns av både när man går och sitter, springa vill jag inte ens försöka mig på. :P

Jodåsåatt...

Tror bestämt att det är dags för fåntratt att försöka slänga ihop middag åt junior.. Och försöka undvika att inte somna vid spisen... kanske bäst att inte använda spisen... Godnatt...

Vad är det för dag?

Idag är jag minst sagt snurrig..

Av någon anledning fick jag för mig att det var söndag idag.. Det här är väldigt konstigt med tanke på att jag bara jobbar (i vanliga fall) på lördagar. Och trots att jag "slitit" i 7 hela timmar så har jag ändå haft söndag ikväll.. lustigt..

Slitit ja.. eller vänta nu, hur var det riktigt? Dagens arbetsuppgift, avlägsna klistermärken från golv i packen. Världens skönaste och slappaste jobb.. Tyst, lugnt, svalt, och bara jag och musiken som jag faktiskt hade tid att LYSSNA på, på riktigt. :)

Efter jobbet bar det av till min sons pappa för att hämta upp den lilla, tog med en kartong (och lite till) bröd åt honom som tack för att han hade grabben extra.. :) Å de blev jätte glada.. ganska bra ändå..

Sedan for vi till en kompis, grabbarna lekte och hade sig, och vi förvuxna barn låg i varsin del av soffan och såg tv.. Av någon konstig anledning var jag hur pigg och glad som helst när jag kom, och efter ett tag, så trött att jag knappt orkade fundera på vad jag skulle laga för middag. (skyller på min övertrötta vän.... han borde fan sova! istället för att göra mig slö :P )

Det slutade iaf med 5 "big sune" på 4 personer.. :P Inte helt otrevligt..

Nu hemma iaf, och jag ska på något konstigt sätt lyckas avsluta det här inlägget och se lite Cougar town innan det är dags att slå igen mina två små fina blåa busiga ögon.. ;)

Gnatt folket.. :)

Fredag...

fredag är en dag som de flesta förknippar med helg... Man jobbar sista dagen för arbetsveckan och så.. Men inte för mig. för mig betyder det gå och sova för några minuter sedan för att orka upp när klockan ringer... Så idag har jag lämnat min son till hans pappa, känns faktiskt riktigt bra att han ställer upp så mycket som han gör, om än det mest troligt bara är en övergående period.. Grabben säger visserligen att han vill följa med mig på jobbet, men jag tror inte att det är en så bra idé att ha en 5 åring som klättrar runt... skaderisken är nog ganska hög.

Idag skulle jag ha skrivit matteprov.. Men som tur var (tror jag) så behövde jag inte göra det.. istället är det matteprov på onsdag kl. 09.20 Kanske bäst att träna lite på matten tills dess... ;)

Annars då? det är jäkligt slasigt på min gård.. har parkerat så bilen precis står inne på gården för att slippa köra fast i morgon.. :P Jag har konstaterat att jag vill ha en snöslunga till nästa vinter.. :P

mer då? Jag har blivit mobbad på fb både igår och idag... varför tycker folk att det är så roligt att retas med mig? jag fattar inte.. jaja.. kul att jag kan glädja någon...

Kompletterat med miljöpolicyn till mitt EU arbete.. och.. nä det har nog inte hänt så mycket mer faktiskt...

Eller jo.. jag vill nog kanske framhäva att jag har helt underbara vänner! :D
Just nu syftar jag på tre speciella personer. Älskar er! Ni är fan bäst! (undrar om ett förstapris kan delas av tre.. hmmm...) Hoppas att jag inte tappar er, någonsin! Livet utan er vore som... som... ett liv med bara pizzza... :P eller något...

Nu måste jag fan sova... Gnatten hälsar tratten. ;)

Jag fick VG på mitt EU hemprov.. :) Det är kul.. Idag har jag även räknat matte, ätit lunch, varit till jobbet och fixat en matnyckel, lagat god middag (i lämplig mängd) Och inte en enda gång under dagen har jag varit dumsnäll.. :P Jag är ganska nöjd över mig själv faktiskt. :)

Hjälpte Petra att komma igång med hennes samhällsarbete lite också. Lagomt snällt. Dumsnällt i det fallet hade varit att göra arbetet åt henne och låtit mitt eget skolarbete hamna på efterslänten. :) Men nej, "jag kan hjälpa dig att komma igång, men jag kommer inte att göra arbetet åt dig." Dessutom har jag varit på apoteket och hämtat ut min p-spruta. så, direkt mensen kommer så är det dags att ta den. :) Kan vara ganska bra tror jag.. :)

I brist på annat så gjorde jag ett test...

Jag vet att man inte ska lita så mycket på tester av olika slag,

men bara på skoj.. :)

Här är resultatet... Histrionisk, narcissistisk, antisocial..

Vad betyder det då?

överdrivna känslouttryck och en extremt stark önskan om att få uppmärksamhet, ett ständig behov av att få beröm och upskattning. Om detta behov inte uppfylls blir man lätt stött eller förolämpad och har svårt att hantera dessa känslor, självcentrerade, överdrivet måna om sitt utseende. Ett genomgående mönster av grandiositet (i fantasin eller i beteendet), behov av att bli beundrad och brist på empati. visar oftast mycket lite hänsyn till andra människor. De har bristande impulskontroll vilket kan leda till att de skadar personer i sin omgivning. har svårt att planera sina handlingar och agera förutseende. De saknar både skuldkänslor och förståelse för sociala och samhälleliga normer.

Jag bara älskar att få beröm, det är ju helt underbart. :) Uppmärksamhet is the shit! Och vid vissa tillfällen kan jag rent bli sur över att folk inte säger, tack vad snällt, eller, du är guld värd.

Men överdrivet mån om mitt utseende? Nja.. kanske inte va? Visst bryr jag mig om jag ser ut, men det går nog inte till överdrift. Alla vet ju att jag är bäst, det är väl inget att fundera på ens en gång? ;) Och som en av mina lärare sa en gång, "Du är van att få som du vill och är beredd att gå genom eld för det du vill ha" Men skada folk? Jo. jag kan nog såra en och annan i min framfart, men det är absolut inte menat som att; nu ska jag skada den här personen.

Däremot har jag skuldkänslor, och har faktiskt förståelse för sociala och samhälleliga normer. Men det där med att planera kan ju vara lite jobbigt ibland faktiskt.

Om det här betyder att jag har en störning, eller tre.. Nää.. Men jag har helt klart starka drag av de tre diagnoserna. Men går vi in djupare på det så faller jag nog utanför ramen, om än det är på gränsen.. ;)

Egotratt!

Idag har tratten varit duktig i sitt sluta vara dumsnällande. :)

Jag har rent varit egoistisk som bara den! Jag har återlämnat katten, och sagt nej till folk som bett mig om saker som jag vet att jag i slutändan skulle må dåligt av att göra.

Jag har bara tänkt på mig själv. :) Lite stolt är jag faktiskt, samtidigt känns det lite vemodigt.

Jag kanske skulle ha ställt upp. För att vara snäll.. Lite dåligt samvete har jag allt för att jag bara tänkt på mig själv och hur jag vill att mitt liv ska vara.

Men jag är helt säker på att det kommer att komma något gott ur det hela. Eller.. jag hoppas att det kommer att göra det iaf.

Idag ringde de från min arbetsplats. I vanliga fall jobbar jag bara lördagar, men nu blev jag erbjuden att jobba hela vecka 13.(kvällsskift) Jag ringde fort upp en vän för att kolla om hon ev. skulle kunna ställa upp på att ta min son den veckan. Jag fick ett lite småluddigt svar men så tänkte jag att, vad tusan, det löser sig säkert. NU ska jag ha utbetalning för alla gånger jag varit snäll och ställt upp. Så jag tackade glatt ja till jobbandet. :)

Nu hoppas jag bara på att min sons pappa känner att han vill ha sonen en hel vecka extra, det vore perfekt. Annars får det pusslas.. Någon måste ju kunna tänka sig att ställa upp.

grubbeltratten...

Idag är jag arg, upprörd, besviken, ledsen, rädd.. och säkert mycket mer..

Känslorna liksom kokar inne i mig, tankarna åker fram och tillbaka, hit och dit, runt runt runt, kors och tvärs... Det här är en dålig dag...

När jag hämtade min son på dagis idag sa han "jag vill göra om den här dagen, börja om från början"

Precis det jag vill göra, fast jag vill inte bara få börja om med dagen, utan de senaste veckorna, månaderna, åren..

Som vi alla vet så får inget gå allt för bra, någonsin.. Det måste komma motgångar för att kunna komma medgångar..

Men hur kan något som redan är fastslaget bli upplöst och något helt annat på en millisekund?

---------------------

Vem ansvarar för ditt liv?

Vem ska se till att det blir så bra som möjligt?

När du inser att du har ett problem i ditt liv, ska du nog ta tag i det så fort som möjligt, fundera ut vilka konsekvenser problemet orsakar, vad du behöver göra för att förändra det, och vilka konsekvenser din förändring kommer att få.

Hur vill du ha det?

Jag har kommit fram till att jag själv är ansvarig för både med och motgångarna i mitt liv.. Vist, motgångar kan man kanske inte alltid rå över, men man kan göra det bästa av situationen!

Jag har bestämt mig för att faktiskt ta tag i mitt liv. Här ska det förändras. För det är upp till mig att utforma mitt liv så som jag vill ha det och göra det så bra som möjligt.

Det är MITT och bara mitt ansvar! Jag kan inte lägga mina val, mina misstag, mina snedsteg på någon annan. För jag styr mitt liv.. Det är jag som är chef över hela avdelningen fåntratt.
Jag är den som ska delegera uppgifter till de olika kontoren, jag är den som ska ta tag i problem, jag är den som sköter det ekonomiska, det känslosamma, jag är chef över alla departement i min hjärna och jag ska se till att de gör sitt jobb.

Jag kan inte skylla ifrån mig något på någon annan. Mitt liv är nu! Jag har bara ett! Och det är upp till mig att göra det så bra som möjligt.

so here we go!

peace out!

ingen titel...

I lördags var det återigen dags för jobb... Jag älskar mitt jobb, det är lagomt..

(Hur man då kan älska lagomt) Lagomt mycket arbetskamrater, lagomt tungt, eller lagomt lätt, lagomt stressigt, lagom stora arbetsgrupper (alla kan inte jobba med samma sak på samma gång)

Lagomt långa dagar, lagomt bra betalt.

Men i lördags var det inte lagomt ljust ute. Jag vaknade, tittade på klockan, somnade om, vaknade, tittade på klockan, gjorde mig i ordning, åkte... I vanliga fall är det inte trafik kl. 06.30 på lördagmorgon, inte här iaf.

Men just i Lördags var alla morgonpigga. Efter att inte ha varit ensam i korsningen till den stora vägen som skulle ta mig till jobbet var jag tvungen att titta på klockan i rädsla för att jag hade försovit mig och tittat fel på klockan tidigare. Nej då. inte försovit mig.. Var nog bara någon som var uppe med tuppen var min tanke. Tills jag möter tre bilar till.. tittar på klockan igen, jag måste ha försovit mig.. men inte... Häpp ok.. tre till morgonpigga saker.. ok, det kan väl hända...

Jag svänger av, och svänger av igen och där mitt ute i ingenstans möter jag någon som ser oförskämt pigg ut och är ute och går med sin hund. Jag MÅSTE ha försovit mig... Tittar på klockan igen, men den visar fortfarande inga tendenser på att jag skulle vara sen på något sätt.

Det tog hela vägen till jobbet och halvvägs in innan jag hade lyckats intala mig själv att jag INTE hade försovit mig. Å det var ju bra, att jag inte hade försovit mig alltså...

Idag är jag hungrig, jätte hungrig, det är inte det att jag inte har ätit i helgen, för det har jag. Men jag har inte haft någon lunchrast idag, det har jag visserligen aldrig på måndagar. (dumma skola) Men jag brukar inte bli såhär hungrig... Jag är rent monstermegasuperduper hungrig.

Och det jäkliga är att min kyl är tom, vilket i sin tur innebär att jag måste handla innan jag kan laga mat... Och måste jag ändå handla så kan jag ju planera hela veckan? eller?

Men det är vår, och jag är less maten jag brukar laga, vilket innebär att jag måste hitta på ny mat att laga, vilket innebär att jag letar recept.. Och att leta recept när man är så hungrig som jag, det är ingen bra idé..

( Tips på enkla, goda, inte allt för dyra, relativt snabba maträtter mottages varmt.. :) )

...Så jag struntar nog i att veckohandla just idag.. Attans, jag som varit så produktiv hela dagen.

Ringt skolan, ringt rektorn, provat få tag i någon annan skolnisse, ringt sotarn, lämnat in ett prov, ett fördjupningsarbete, varit i skolan, (medverkat aktivt på lektioner tom. ) lämnat in instuderingsuppgifter, varit social, planerat, gjort en massa nytta hemma..

Nu ska jag iväg på affärn.. Blir fiskpinnehamburgare med potatismos till middag.. :)

Puss och kram på er! :)

Själv?

Jag gillar inte att vara själv, jag föredrar mycket mer att vara runt folk, men inte vem som helst för det, utan folk jag tycker om, om än det bara betyder att ligga helt tysta i varsin del av soffan och se på en film eller med varsin dator/telefon i handen. Att bara veta att det finns någon här hos mig gör jätte stor skillnad. Man behöver verkligen inte alltid göra något, men det är ändå skönt att ha någon i närheten.

Varför? Det vet jag inte, det liksom bara är.

Idag är jag själv. Visst, jag kan uppskatta att vara själv också, men inte lika mycket som att vara med någon...

Jag har haft en underbar dag idag med vänner i Luleå på leos lekland. :) Måste ha varit pappornas dag för det fullkomligt vimlade av pappor..

Jag är hur trött som helst efter allt springande, busande, och lekande.. Och är äntligen hemma igen.. Själv.. Tyst, lugnt, skönt... I en halvtimme eller så.. Och så slår det mig, jag kommer att vara själv hela helgen..

Jag har visserligen tackat nej till besök, för att jag MÅSTE plugga. Men jag vill som ändå ha någon här.. Fast jag vet att jag måste vara själv, men jag vill inte, men jag måste.

Jobbigt läge.. På sätt och vis... Men ändå inte...

Hur j***a dum får man bli?

För er som inte visste det så kommer nu en stoooooooooooor nyhet!!

Jag är störd! Jätte störd! Inte sådär lagomt småströd som vissa är utan helt jävla blåst!

Å vet ni.. Jag älskar mig själv för det.. :D

Det kanske är det att jag älskar mig själv så mycket som gör mig så störd... :O

Som en kompis sa, "Du är sjuk i huvudet, and i love it" Man kanske ska vara lite störd? Eller som i mitt fall, mycket störd.. :P

Är det för att jag är så störd som jag är intresserad av psykologi?

Jag kan känna igen mig en hel del i diagnosen för narcissistisk personlighetsstörning;

"Ett genomgående mönster av grandiositet (i fantasin eller beteendet), behov av att bli beundrad och brist på empati. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder och tar sig minst fem av följande uttryck:
1. Har en grandios känsla av att vara en betydande person (t ex överdriver talanger och framgångar, förväntar sig att bli höjd över mängden utan att genom sina gärningar gjort sig förtjänt av det)

2. är upptagen av fantasier av obegränsad framgång, makt, glansfullhet, skönhet eller fulländad kärlek.

3. Tror sig vara en speciell och unik person som bör söka sig till, eller bara kan bli förstådd av, andra personer (eller institutioner) som är speciella eller har hög status.
4. Kräver ett övermått av beundran.

5. Har en känsla av särskilt berättigande, dvs har orimliga förväntningar på särbehandling eller på att andra automatiskt ska svara upp mot hans eller hennes förväntningar.

6. Utnyttjar andra, dvs drar fördel av andra för att uppnå sina egna mål.

7. Saknar empati: är obenägen att uppmärksamma eller identifiera sig med andras känslor och behov.

8. Är ofta avundsjuk på andra eller tror sig vara föremål för andras avund.

9. Är arrogant och högdragen i sitt beteende eller i sina attityder. "

(American Psychiatric Association, MINI-D IV Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR)

Ok, jag kanske inte passar in på fem av uttrycken... Eller gör jag?

Nu blir det hårdrock... ;)

Igår fick jag absolut inget gjort. En helt meningslös dag... faktiskt. jodåsåatt.

Och det betyder... Att jag har massor att ta igen idag. Jag är fortfarande inte klar med mitt dumma EU arbete. :( Jag har en uppgift kvar. Att skriva en miljöpolicy. Men jag tror bestämt att om jag hakar upp mig på att den ska bli klar innan jag påbörjar något nytt så kommer jag aldrig att påbörja något nytt. SÅ...

GMO idag, för att sedan återgå till miljöpolicyn. :) Det blir väl bra? eller? jooo.. det tycker jag nog.. :)

Sonen är på dagis, jag har fått igång min dator igen efter lite strul, spotify är igång.. så nu finns det inga ursäkter för att inte jobba! Dags att lägga allt annat åt sidan och bara köra.. I ROCK!

Håll tummarna gott folk. ;)

EU

Mitt EU arbete är nästan klart, bara en uppgift kvar, att skriva en miljöpolicy för EU.

Jag har verkligen ingen aning om vad en miljöpolicy ska innehålla över huvud taget så den biten blir kämpig. Men jag riktigt längtar tills jag är färdig med EU, det ska bli riktigt skönt att få lägga det bakom mig och ta tag i nästa uppgift som blir GMO.

Jag har av taktiska skäl lämnat mitt fördjupningsarbete i psykologin till sist, just för att det är mest intressant, och mest troligt inte kommer att kännas så påfrestande att börja med.

Men idag har det inte blivit mycket gjort. Inte av det som egentligen behöver göras iaf. Mitt huvud har varit i helt andra banor. Mitt i allt pluggande kom jag på att jag behövde godis. Smart fåntratten, mycket smart, eller så inte.

När jag kom in på ica var jag så förvirrad att jag inte hade någon aning om vad det var jag skulle köpa ens en gång.

När jag väl kommit hem igen konstaterade jag för en mycket god vän att jag har fått för mig att jag behöver en, exklusiv vän, eller vad man ska kalla det, och fick till svar; "Eller vara själv och tänka efter" jag frågade vad, och fick höra "ditt liv, dina mål..."
Ni tror inte att det snurrar runt i hjärnkontoret lite extra igen? Jag fick en slags panikattack, blandat med någon ångestattack, och gick i halvförsvar. Vad menar min vän med det här? Jag uppskattar att han är ärlig, jag gillar ärliga människor. Folk som kan säga, "du lugn nu, kör inte över dig själv utan ta tag i problemen efter vägen istället för att sopa dem under mattan"

Han har helt rätt, jag kan inte sopa dem under mattan, det blir knöligt och en fallrisk. Om jag städar upp nu, så slipper jag ta itu med det senare. Varför skjuta problemen framför sig?

Så. Nu ska jag städa upp, och se fram emot allt roligt jag kan göra när jag är klar med mig själv. :)

Måndag?

Igen.. :) Så underbart, första dagen på veckans sportlov, som för mig inte innebär att vara ute och åka skidor, pulka osv. utan snarare att bänka mig vid datorn, med skolböckerna och försöka få något gjort undertiden som solen skiner in genom fönstret och det blänker sådär härligt på skärmen så man knappt ser något. :)

Igår pratade jag och en kompis om att vara dumsnäll... Vi kom båda fram till att vi båda är det, till exempel... Jag lovar min vän som ska flytta att hennes katt kan få bo här under tiden de flyttar grejer.. Självfallet visste jag att det skulle bli längre än så, men jag ville ändå vara snäll och ställa upp, man kanske får igen någon gång. Katten är fortfarande kvar snart två veckor senare..
Samma vän hade panik, hon hade ingenstans att ställa alla sina grejer, jag lovade att hon skulle få hyra in sig i mitt förråd men sa att hon måste skotta upp en gång dit själv, för att jag inte orkar. Hon skottade aldrig någon gång, istället ringde hon dagen innan hon skulle vara ute ur sin dåvarande bostad och frågade om hon fick sälla in prylarna i garaget mitt.

Där skulle jag ha sagt; NEJ! stopp! Jag behöver mitt garage, för jag behöver ha min bil där.. Men gjorde jag det? Nej då... Jo det går så bra så, men bara några dagar, så fort du är klar med urstädningen så får du komma och börja förflytta grejerna till förrådet. Hände det något? nej då.. Mitt garage är fortfarande fullt av prylar, från golv till tak, ni vet sådär fullt att man inte vet om man vågar öppna dörren ens en gång utan att det ska ramla ut grejer.. som på film typ..

Jaja.. bara konstatera.. Jag är så jävla snäll att det skadar mig själv. Jag måste sluta upp med det här! Fy mig!

Nu ska jag fortsätta med mitt samhällsprov. så baj baj.. :)

Ojojoj... Det bultar och det bankar....

Ja.. Inte i hjärtat nu, utan mer i varenda muskel i min kropp förutom just hjärtat...

Jag har inte haft tid att sitta vid datorn på länge, fullt upp med det verkliga livet... :)

Flyttning, jobbande, bilkörande..

Mitt liv verkar bestå en hel del av mat... I princip varje gång man träffar någon så äter man...

Jag var över till grannarna på middag i fredags efter att jag hade lämnat min son hos sin pappa.

Då en annan person som också var på middag berättade att mitt ex nya flickvän lägger ut väldigt mycket bilder på min son på hennes blogg.

Så igår när jag hämtade min son igen så tog jag upp bild uppläggandet med mitt ex som självfallet blev sur på mig när jag sa att jag inte tyckte att det var ok. Utan att jag vill att min son ska hållas ganska så anonym, iaf när det kommer till bloggande. Mest med tanke på att vem som helst kan läsa bloggen.. Han tyckte att jag ju inte behöver fråga honom om jag lägger ut en bild på våran son, så varför ska jag då ha något att säga till om..

Nå iaf... Efter att jag hämtat grabben så träffade jag en kompis... och vad händer? Jo.. Vi äter.. :)

Mat är en bra anledning till att umgås.. så varför inte.. :)

Skulle behöva ta mig upp ur sängen, somnade jätte tidigt igår och har sovit som en kratta hela natten... Blir förhoppningsvis pulkbacken idag, om vi får med oss någon..
trött och sliten efter allt jobbande..

Tänk om mitt hjärta också kunde börja bulta och banka.. är ju ändå vår.. ;)

trodde jag hade glömt er va? ;)

Nej då.. Inte alls.. Jag tänker på er allihop.. eller.. ? Nä nu ljög jag, det gör jag inte alls.. men på vissa av er iaf.. ;)

Jag har liksom bara inte haft något att skriva, jag har varit på äckligt dåligt humör på grund av mitt ex, tillika min sons pappa. Så har inte velat pesta ner bloggen med en massa tjat om honom...

Jag kan iaf helt ärligt säga att... Jag är helt färdig.. Slut som artist.. Helt halvdöd.. osv.

Jag har burit grejor i förbannelse... hur sjutton kan man ha så mycket grejer? :O

Mitt garage är så fullt att hela den vänstra halvan har saker från vägg till dörr, och golv till tak..

smockat! Det går allvarligt inte att komma in! :O Jag hoppas för allt i världen att kvinnan som äger allt rensar och det snart! :O

Annars då? Jo jag hade lunch-besök idag.. :) Inte helt jätte tråkigt... Och något så enkelt som makaroner och korv åts.. Men det var riktigt trevligt, trots att jag var heeeelt färdig...

Efter maten var det bara att diska undan och plocka av allt fort som bara den... skotta bort snön som givetvis var tvunget att rasa ner från taket framför bron och he sig iväg i bilen igen, för att bära ytterligare saker..

Men hörrni mina sötnötar till läsare.. :) Nu måste jag åka iväg och hämta upp den lille, handla och fixa middag.. börjar vara lite hungrig igen..

PUSS på er! :)

Måndag... Underbara... Måndag...

Jahapp.. Helgen är över, och det är dags för ännu en ny skolvecka.. YEY!

Första dagen av veckan avklarad.. Nu återstår bara 5 "arbetsdagar" innan det äntligen är dags för en ledig dag.. Bortsett från att man aldrig är ledig som ensamstående förälder.

Idag har jag betalat bort alla räkningar.. det måste vara det tråkigaste som finns i hela världen, vilket gör den här måndagen än värre än vad den egentligen borde vara.. Har även slängt ett öga över min el-förbrukning..

Antar att jag har varit duktig om än mitt leende inte sträcker sig upp till öronen..

Igår var vi iväg till Lule-å... en fin stad, om man bortser från allt folk, alla bilar, all stress osv.

Jag är ganska glad att jag inte bor där faktiskt. :)

Nåja... Det kalasades iaf. då en av litens vänner fyllde 6 år. (jisses vad tiden går fort) och mamma fåntratt satt och spanade efter heta singelpappor... Tills hon insåg att en söndag nog inte var den bästa dagen för att spana efter heta singelpappor på ett lekland med skikande ungar. :P

Eller?

Har jag sett ut som ett fån helt i onödan?

Idag har jag jobbat.. Det är alltid lika roligt.. -nästan.

Idag fick jag i uppdrag att avlägsna klistermärken från bord och golv..

Ni vet sådana där runda som brukar sitta på brödpåsarna där det står nyhet, eller, 30% mer i påsen.

Hur som helst. Eftersom att jag fick ett äckligt starkt medel till hjälp tvingade min arbetsledare / skyddsombud mig att använda en gasmask. Ni vet en sån där ful som täcker ansiktet och har en stor rund grej som sticker ut mellan näsan och hakan.

Efter ett tag började jag känna mig yr, och nästan sådär lite svimfärdig.. På rasten orkade jag inte ens sitta vid bordet, så jag gick och la mig i vårat ljusrum på en av sofforna med en massagekudde mot mina skuldror och min nacke. Riktigt skönt.. Hur som helst, jag började må lite bättre och efter rasten drog jag på mig den fula masken igen och fortsatte men började må riktigt riktigt dåligt.. Gick till omklädningsrummet en sväng, mina ögon var röda, och det kändes ungefär som att jag hade druckit tre liter sprit för mycket. Blev liggandes i duschen ett långt tag och kämpade för att inte kräkas..

När jag gick in i bageriet igen bestämde jag mig för att prova byta ut det hemska medlet mot vatten. -funkade väldigt dåligt i jämförelse kan jag säga, men jag tänkte att jag hellre offrar min handled än går och är hög på fel sätt hela dagen....

Efter jobbet blev det friskvård.. En halvtimmes betald promenad. :) Inte helt fel.. Dessutom oerhört skönt att få lite frisk luft efter alla kemikalier. När jag kom hem möttes jag sjävfallet av en enorm plogkarm. Inte kul alls.. Efter att ha skottat bort denna hemska del av vintern bar det av till storstan! Berättade för min vän om hur jävla sjukt hemskt det var på jobbet när han frågar vad det var för filter i masken... Ett vitt svarade jag, och han kläcker ur sig att jag har haft FEL filter en hel dag!!! Att det filtret som satt inte hjälpte ett skit!

Så här har jag gått å sett ut som en riktig mupp, för att inte tala om hur sjukt jobbigt det var att ha på en klumpig mask.. Och mått pyton! Helt i onödan!

Jag har förövrigt tagit ledigt helgen v. 10 sååå om någon känner för att hitta på något så.... :)

Sale, sale, rea, rea, sale, sale!

Sprang på byn en sväng idag.. Rea överallt! :O

Fick mig att börja fundera.. Kanske jag skulle rea ut mig själv?

Milf on sale!! Undrar om det skulle gå hem..

Fast.. Tänk om jag då hamnar hos någon sluskig gubbe... Nä det vill jag nog inte..

Kanske funkar om jag bara sänker priset på mig med några fjuttiga procent.. Undrar hur mycket man måste sänka priset på sig för att någon ska vilja ha en, utan att sänka för mycket för att slippa hamna hos någon knäppgök..

Nåja.. jag hittade iaf inget! (på rean alltså) :( Tråkigt nog, för jag skulle behöva en ny jacka, eller.. en ny dragkedja på alla mina femtielva jackor som jag redan har! Med andra ord, någon som kan sy! bättre än mig då.. för visst.. sy kan jag, men jag vill inte ge mig på att byta dragkedja.. Det måste bero på alla kvinnor jag har hört svära på alla möjliga språk när de har bytt dragkedjor på diverse plagg..

Undrar om mitt hus blev besiktigat idag förresten? Jag har ingen aning, för jag var inte hemma eftersom att jag hade fullt upp med att springa på byn och leta jackor och undvika besiktningsgubbarna...

Murphy din jävel!

Idag vaknade jag 05.00, inte den roligaste tiden att stiga upp så jag la mig för att sova igen... Min kära son vaknade vid 6 och jag lyckades övertala honom att somna om en liten stund.. :) So far so good! :)

Plötsligt säger min son, "mamma ska vi stiga upp och åka till dagis snart? det är ganska ljust ute" varpå jag slänger ett öga på klockan.. 07.10 Jisses!! Upp ur sängen, på med kläder, skynda skynda.. Springer ut för att starta bilen som är helt översnöad.. Sopar av den och slänger ett öga mot vägen. PLOGKARM! Ändrade planer, in igen, fixa frukost åt den lille, ut, skotta snö, å iväg.. Min son kom bara en kvart sent, och jag var i tid till skolan.. *pust*

Nåja.. Eftersom att jag har husbesiktning i morgon så bestämde jag mig för att storstäda idag, rengöra avlopp och grejjer... Fint. Mitt hus är mer rent än smutsigt, toppen, allt går bra. Jag har hunnit slänga ett öga över ekonomin och även den ser bra ut. :)

Jag skulle just gå ner i källaren för att fixa till det sista och starta en tvättmaskin när jag möts av en hemsk lukt! Å NEJ! Jag tog några steg ner för trappan och upptäcker att; japp! Jag hade rätt!

Golvet är täckt av vatten, och inte vilket vatten som helst.. -avloppsvatten! :( Stopp i avloppet! Bara att ringa spolbilen (oförutsedd utgift, yey) Och då kommer även nästa problem..

Man måste skotta fram avloppsbrunnen själv! Vart är den? :O

Under snön ja.. så långt är jag med.. men vart under snön?
Någonstans mellan häcken och vägen.. Plogkarmen är närmare två meter hög.. och drivsnö fram till häcken.. (mer jobb, yey!)

Murphy den jäveln må ha ställt till det för mig igen! Men jag får iaf ett bra träningspass...

Första inlägget i världshistorien..

Eller hur är det nu.. ?

Det här borde bli min *räknar på fingrarna* jag har ingen aning, typ 4:e? 5:e? blogg i ordningen...

Jag har en tendens att glömma av dem efter ett tag, eller så blir jag arg över att folk faktiskt läser vad jag skriver och påpekar grejer, eller för att ingen ändå läser något, och så tar jag bort blogg efter blogg... Det går ett tag, och så får jag en fixidé om att jag ska börja blogga igen.. :P

Nu är det dock typ *räknar på fingrarna igen* det borde rimligtvis vara.. *räknar lite till för att vara säker på att jag inte räknat fel* ett år sedan jag tog bort den sista bloggen.. +- några dagar, veckor eller månader...

Hur länge håller bloggen den här gången? (den som gissar rätt vinner ett... en... öhhm... en kram? eller ett äpple? (rösta där läääängst ner) :)