EU

Mitt EU arbete är nästan klart, bara en uppgift kvar, att skriva en miljöpolicy för EU.

Jag har verkligen ingen aning om vad en miljöpolicy ska innehålla över huvud taget så den biten blir kämpig. Men jag riktigt längtar tills jag är färdig med EU, det ska bli riktigt skönt att få lägga det bakom mig och ta tag i nästa uppgift som blir GMO.

Jag har av taktiska skäl lämnat mitt fördjupningsarbete i psykologin till sist, just för att det är mest intressant, och mest troligt inte kommer att kännas så påfrestande att börja med.

Men idag har det inte blivit mycket gjort. Inte av det som egentligen behöver göras iaf. Mitt huvud har varit i helt andra banor. Mitt i allt pluggande kom jag på att jag behövde godis. Smart fåntratten, mycket smart, eller så inte.

När jag kom in på ica var jag så förvirrad att jag inte hade någon aning om vad det var jag skulle köpa ens en gång.

När jag väl kommit hem igen konstaterade jag för en mycket god vän att jag har fått för mig att jag behöver en, exklusiv vän, eller vad man ska kalla det, och fick till svar; "Eller vara själv och tänka efter" jag frågade vad, och fick höra "ditt liv, dina mål..."
Ni tror inte att det snurrar runt i hjärnkontoret lite extra igen? Jag fick en slags panikattack, blandat med någon ångestattack, och gick i halvförsvar. Vad menar min vän med det här? Jag uppskattar att han är ärlig, jag gillar ärliga människor. Folk som kan säga, "du lugn nu, kör inte över dig själv utan ta tag i problemen efter vägen istället för att sopa dem under mattan"

Han har helt rätt, jag kan inte sopa dem under mattan, det blir knöligt och en fallrisk. Om jag städar upp nu, så slipper jag ta itu med det senare. Varför skjuta problemen framför sig?

Så. Nu ska jag städa upp, och se fram emot allt roligt jag kan göra när jag är klar med mig själv. :)