Jag har rent varit egoistisk som bara den! Jag har återlämnat katten, och sagt nej till folk som bett mig om saker som jag vet att jag i slutändan skulle må dåligt av att göra.
Jag har bara tänkt på mig själv. :) Lite stolt är jag faktiskt, samtidigt känns det lite vemodigt.
Jag kanske skulle ha ställt upp. För att vara snäll.. Lite dåligt samvete har jag allt för att jag bara tänkt på mig själv och hur jag vill att mitt liv ska vara.
Men jag är helt säker på att det kommer att komma något gott ur det hela. Eller.. jag hoppas att det kommer att göra det iaf.
Idag ringde de från min arbetsplats. I vanliga fall jobbar jag bara lördagar, men nu blev jag erbjuden att jobba hela vecka 13.(kvällsskift) Jag ringde fort upp en vän för att kolla om hon ev. skulle kunna ställa upp på att ta min son den veckan. Jag fick ett lite småluddigt svar men så tänkte jag att, vad tusan, det löser sig säkert. NU ska jag ha utbetalning för alla gånger jag varit snäll och ställt upp. Så jag tackade glatt ja till jobbandet. :)
Nu hoppas jag bara på att min sons pappa känner att han vill ha sonen en hel vecka extra, det vore perfekt. Annars får det pusslas.. Någon måste ju kunna tänka sig att ställa upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar